Objektens gränser?

Var börjar och slutar objektet?

Det har en utsträckning i tid och rum. Det finns tid då det aldrig existerat. Det finns platser det inte existerar på. Om jag är ett objekt, består det av allt som får mig att hållas ihop som ett objekt. En myriad olika relationer arbetar intensivt för att jag inte ska lösas upp, sluta andas eller liknande. Mitt medvetande skapas och t em del av det här kroppsobjektet. Utan objektet inga tankar, ingen perception. Jag kan som kroppsobjekt påverka andra objekt. Jag kan kasta stenar, göra ljudvågor, bygga hus och skriva blogginlägg.

När jag interagerar med någon annan människa skapad det ett annat, kognitivt, objekt hos henne. Första gången jag påträffar någon skapas det kanske ett nytt objekt hos henne. Det behöver inte göra det, ni vet själva hur man kan behöva presentera sig för samma person vid flera tillfällen. "Bilden av mig" är ett objekt som finns hos den andre, och byggs upp i relation till ytterligare en myriad av relationer i dess hjärna. Man kan t om säga att bilden av mig är en del av henne. Bild-objektet måste stabiliseras för att existera.
Om jag puttar den andre är det inte bildobjektet som gör det. Bildobjektet har inte det handlingsutrymmet. Det finns ingen relation mellan bildobjektet och kroppsobjektet som kan flytta på något. Men putten kommer påverka bildobjektet i den andres medvetande.

Även i mitt eget huvud har jag ett bildobjekt av mig själv. Bildobjektet är inte det samma som kroppsobjektet eller ens medvetandeobjektet, men bildobjektet kan förenklat påverka hur kropps och medvetandeobjektet handlar och vice versa, då det finns väldigt starka kopplingar dem emellan. Notera att bildobjektet är en del av medvetandeobjektet som är en del av kroppsobjektet.

Vi kan inte föreställa oss objekt som inte är fysiska, då fysiska relationer är de enda som existerar. Med invecklade konstruktioner kan vi få fram objekt som inte verkar vara fysiska, t ex tankar, ideer och mellanmänsklig interaktion. Men tankar kan inte tänkas utan en hjärna. Ideer behöver också tänkas och medieras för att existera. Ideer är också objekt, med gränser och en utbredning i tid och rum. Det finns platser och tider där en viss idé inte existerar.

Så fort vi har en konstruktion, en grupp, en individ, ett objekt kan vi studera dess uppbyggnad och gränser från olika perspektiv. Vi kan bygga modeller av den och upprätta relationer mellan objektet och vår kognitiva bild som gör att vi stabiliserar relationen mellan objektet som en totalitet och vår bild av den, men i grunden är både världen och vår perception ephemeral?